Lindshammar – porten till glasriket

Här vid Mörrumsåns övre lopp är platsen för gamla industritraditioner. Vattenkraften nyttjades tidigt och 1825 anlades ett pappersbruk.
I början av 1860-talet grundades även ett järnbruk som 1896 följdes av en snickerifabrik, men under de första åren på 1900-talet hade den första industriepoken – trä, papper och järn gjort sitt på platsen.

Glasbruket 1905
Robert Rentsch föddes 1860 i Tyskland och kom först till Limmared och därefter Fåglaviks Glasbruk 1884. Efter arbete vid Kosta till 1892 var han vid Sibbhult 1892 som hyttmästare. Han satsade 3.000 kr (ca 180.000 kr i dagens värde) i bruket men gick sedan vidare till Pukeberg som hyttmästare 1895. Här föddes idén att starta ett eget glasbruk och 1904 hamnade han i Lindshammar efter en kort tid vid det då nystartade Rosdala.

Den första hyttan i Lindshammar uppfördes i trä och bönderna i trakten skänkte virke till bygget i hopp om att få sälja ved och jordbruksprodukter till den nya anläggningen. I november månad 1905 var allting färdigt och man var igång med tillverkningen, som utgjordes av lampglas, oljehus, pressglas och hushållsglas i olika former. Alltsammans fungerade bra i drygt tio år tills Rentsch efter en arbetskonflikt sålde glasbruket 1916. Han fortsatte sedan med ett trädgårdsmästeri i Åseda.

De nya ägarna hade sina rötter i en annan glasbruksort, nämligen Hovmantorp. Det var garverifabrikören CJ Petersson och hans söner Anton och Bror som tillsammans med John Johansson tog över anläggningen. Framtiden syntes ljus och man fortsatte den traditionella tillverkningen av hushållglas och annat. Lindshammar blev ett av de många glasbruk i Småland som levererade goda produkter samtidigt som det förde en relativt anonym tillvaro.
Nydaningen kom efter andra världskriget.

Hovhammar tar över
Nydaningen kom efter andra världskriget. Anton Petterssons son Erik, som tog sig namnet Hovhammar, blev den som förde Lindshammar ur de anonyma glasbrukens skara. Som 27-åring fick Hovhammar 1949 efter faderns bortgång överta ledningen för bruket. Med ett högt tempo såg den nye direktören tydligt vilka insatser som krävdes i den begynnande efterkrigstiden.

Glasbruket med färg
Hovhammar engagerade arkitekten Gunnar Ander, vars uppgift blev att ge bruket en egen profil genom nya former. Gunnar Ander komponerade ett helt nytt sortiment med allehanda bruksglas som vaser och skålar. Och – han såg till att färgsätta produkterna så att de skilde ut sig från konkurrenternas glas. Han lyckades, och Lindshammar fick sin profil. Man fick också tag på en bra tekniker som hjälpte till att ta fram hela 56 nya glasfärger.

Nya bruket 1955
(1) Efter kriget såg Hovhammar till att rusta upp samhället. Han lät bygga en ny hytta som bygdes 1946-1955 efter ritningar av ingenjör Wilhelm von Mühlenfels, Värnamo. Lindshammars stora glasbruksbyggnad är exempel på 1950-talets starka konjunktur och framtidstro i Sverige. I komplexet rymdes förutom hytta, sliperi, lager och andra produktionslokaler också kontor, maskintvättstuga för personalen, moderna omklädningsrum och fritidslokaler. Det är idag ovanligt i Glasriket att en anläggning på detta sätt speglar en och samma tids industrikultur. Skorstenen är ett kännetecken som alla glasbruk har. Den tidstypiska neonskylten är från 1960-talets början. Hovhammar satsade resurser för program med Egnahem samt stödde projekt såsom Bruksvallens fotbollsplan och ett nytt Folkets Hus (2).

Framgången lät inte vänta på sig och fler namnkunniga formgivare kom in i bilden eftersom man insåg att ytterligare breddning var nödvändig. Smultronstället (3) byggdes på 70-talet, här fanns restaurang, butik, bank m.m. Byggnaden revs 2020.

Sergels torg
Skulptören Edvin Öhrström och Lindshammar fick uppdraget att smycka Sergels Torg och den 37,5 meter höga obelisken i glas pryder torget sedan 1974. I sanning en stor framgång för ett småländskt glasbruk!

Rosén tar över
Den rent ut sagt mördande konkurrensen i glasbranschen
ledde till en rad förlustår för Lindshammar under 1970-talet. 1979 fick Lindshammar allvarliga problem och företaget rekonstruerades med Sebastian Tamm som VD. Två år senare var konkursen ett faktum. Efter ytterligare en konkurs blev det Ulf Rosén som 1984 köpte bruket. Som son respektive brorson till de välkända glasbruksdirektörerna Lennart och Erik Rosén var han redan från barnsben uppvuxen med glaset. Åter blev Lindshammar ett välkänt glasbruk, trots hård konkurrens. Som mest arbetade 90 personer på bruket. 1998 fick Lindshammar ytterligare en gång nya ägare då Rosén sålde till norska CG Holding AS, men stannade kvar som VD. Rosén driver idag Reijmyre glasbruk i Östergötland.

Nedläggningen
2007 lämnade Rosén uppdraget som VD efter oenighet med ägaren om framtiden för bruket, 2008 lades tillverkningen ned vid Lindshammar.
 Micael Segerberg drev sedan Wentzelholms glashytta på platsen till 2011 men idag har den sista ugnen slocknat och bruket står öde. Efter ett antal ägarbyten och konkurser står nu fastigheten herrelös.

Byggnader i Lindshammar
Från den vedeldade epoken finns vedförrådet (4) kvar. Den gamla spiksmedjan (5) har varit museum, utställning, garnaffär med mera. Stallet (6) användes fram tills några år sedan. Kraftstationen (7) försörjde bruket med elektricitet i början. Disponentvillan (8) är idag privat bostad. Hyreshuset (9) var arbetarbostäder och hade både Konsumbutik och kaffeservering.

Lindshammar Glasbruk firar 100 år
2005 var det dags för brukets 100-årsjubileum, parollen var då fortfarande "Glasbruket med färg".

Café Sergel
(10) Caféet och B&B startades 2006 och ligger i de gamla arbetarbostäderna från 1906 och 1907.

Formgivare vid Lindshammar glasbruk
Gunnar Ander, Sigvard Bernadotte, Lillemor Bokström, Matz Borgström, Maud Bugge, Peter Dahl, Bosse Falk, James Hamilton, Lena Hansson, Christel & Christer Holmgren, Erik Höglund, Jeanette Karsten, Mirjana Kos-Frithiof, Jörgen Lindgren, Ulf Lundell, Tom Möller, Signe Persson-Melin, Britten Pååg, Lars Sestervik, Gösta Sigvard, Christer Sjögren, Anki Spets, Jonas Torstensson, Marguerite Walfridsson, Birgitta Watz, Jan Wiberg, Sofia Wiberg, Lasse Åberg, Catharina Åselius-Lidbeck och Edvin Öhrström.

Text och bild från orienteringstavlan som står vid bruket i Lindshammar, producerad av Café Sergel 2019.

För ytterligare information rekommenderar vi en titt i nedanstående foldrar:

Kulturhistorisk guide i glasbruksmiljö Utgiven av Länsstyrelsen 2016

glasbruk-Lindshammar.pdf (3,0 MB)

Lindshammar en liten guide Denna skrift kom till under KUL-projektet i Glasriket som bedrevs i Lindshammar och ytterligare 10 glasbruksorter under 2003-2005.

Lindshammarenlitenguide.pdf (829,5 kb)

Glasblåsaren "Ett liv i glasets tjänst"
Genom glasblåsaren Öiwind Ohlsson's berättelse får vi följa hans historia, bland annat i Lindshammar.
Kulturdokumentär från 2021 av Mattias Ohlsson.